För läraren

Introduktion

En god sex- och samlevnadsundervisning är viktig för att stärka ungdomars välmående och förmåga att göra medvetna och ansvarsfulla val som rör hälsa, sex och relationer. Sex- och samlevnadsundervisningen ger även unga en möjlighet att analysera normer och värderingar kring sexualitet. I en tid när skildringar av sex är fler och mer tillgängliga än någonsin är det viktigt med en undervisning som ger alla elever verktyg att kunna reflektera kritiskt kring de bilder som de möts av.

Att ta utgångspunkt i kunskap om hur det ojämställda samhället påverkar flickors och pojkars, kvinnors och mäns villkor och livsutrymme är en förutsättning för att kunna reflektera över normer och navigera i en allt mer sexualiserad värld. Endast utifrån ett jämställdhetsperspektiv och ett våldsförebyggande perspektiv kan vi skapa goda och jämlika relationer och sätt att umgås som bygger på samtycke, ömsesidighet och frihet.

Om Sveriges Kvinnolobby

Detta material är framtaget av Sveriges Kvinnolobby, en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för kvinnoorganisationer i Sverige. Sveriges Kvinnolobby samlar 48 medlemsorganisationer och arbetar för förverkligandet av kvinnors rättigheter utifrån FN:s Kvinnokonvention och Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Sveriges Kvinnolobby har konsultativ status med FN:s ekonomiska och sociala råd och är den svenska sektionen av European Women’s Lobby som samlar den europeiska kvinnorättsrörelsen.

Kontakta oss gärna med synpunkter och kommentarer till materialet här.

Bakgrund

Bakgrunden till framtagandet av materialet är bland annat Metoo-debatten 2017 som visade på utsattheten och omfattningen av sexuella trakasserier inom skolan. En annan utgångspunkt är Skolinspektionens nationella granskning av sex- och samlevnadsundervisningen som presenterades 2018. Läs mer om Skolinspektionens granskning och Metoo nedan.

Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen

Hösten 2017 genomförde Skolinspektionen en nationell granskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Granskningen visade på stora brister, men lyfte samtidigt vilka framgångsfaktorer som fanns hos de skolor som bedrev en väl fungerande sex och samlevnadsundervisning. Läs mer om resultatet i korthet nedan, hela granskningen finns att läsa här.

Brister i undervisningen:

  • Få skolor kopplar samman undervisningen och arbetet med skolans värdegrund. Skolinspektionen menar att sex- och samlevnadsundervisningen måste ta upp frågor kring jämställdhet, nedsättande och grovt språkbruk, hbtq-frågor, hederskultur och sexuella trakasserier för att elever ska kunna utveckla ett förhållningssätt i enlighet med skolans värdegrund.
  • Få skolor tar ett helhetsgrepp kring sex- och samlevnadsfrågor. Då ämnet är brett och finns med i kursplanen för många av skolans ämnen finns det många möjligheter att arbeta med ämnet men på många skolor har ämnet istället “fallit mellan stolarna”.
  • Många lärare känner osäkerhet inför att undervisa i ämnet. Majoriteten av lärare i svensk skola har inte fått utbildning i sex och samlevnad, varken i ämneskunskaper eller i hur sex- och samlevnadsundervisning kan bedrivas som en del av deras ämne.
  • Eleverna inkluderas inte i utformandet av undervisningen. Detta anses särskilt problematiskt i ett ämne där ungdomars tankar och frågor påverkas och ändras snabbt, undervisningen riskerar därför att bli irrelevant eller missa ämnen som är viktiga för eleverna själva.
  • Elevhälsans kompetens tas inte tillvara. Personal på skolan som besitter de ämneskunskaper och den erfarenhet som lärare saknar nyttjas inte för att höja kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen.

Framgångsfaktorer för en god sex och samlevnadsundervisning

I de skolor där undervisningen bedrivs med god kvalitet ser arbetet ut så här:

  • Undervisningen genomförs med ett systematiskt utvecklingsarbete som innefattar:
    – tydliga mål för sex- och samlevnadsundervisningen
    – uppföljning och utvärdering av målen
    – utvecklingsarbete utifrån dessa resultat
  • Det systematiska arbetet grundar sig i skolans värdegrund och undervisningen används för att förstärka skolans kontinuerliga värdegrundsarbete.
  • Rektorn följer regelbundet upp att lärarna har tillräcklig kompetens för att undervisa om sex och samlevnad, samt erbjuder relevant kompetensutveckling där det behövs.
  • Eleverna inkluderas i planering, genomförande och utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen.
  • Eleverna får återkommande möjligheter att reflektera över hur olika normer påverkar och begränsar vårt handlingsutrymme vad gäller identitet, sex och relationer.
  • Elevhälsans uppdrag är förankrat i personalgruppen.

#Metoo – Elevers vittnesmål om sexuella trakasserier i skolan

Under #MeToo framkom vittnesmål från många olika yrkesgrupper men även från skolelever i alla åldrar. I uppropen #Tystiklassen och #Räckupphanden vittnade elever om sexuella kommentarer, närmanden, ryktesspridning, bildspridning och rena övergrepp – en arbetsmiljö som ingen vuxen skulle förväntas utstå. En trygg skola är avgörande för elevers välmående men även för deras förmåga att ta in ny kunskap.

Mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor är det yttersta uttrycket för ett ojämställt samhälle. Att säkerställa en trygg miljö där flickor kan röra sig fritt utan att utsättas för kränkningar är avgörande för att kunna skapa likvärdiga möjligheter för alla elever.

Mot bakgrund av Skolinspektionens granskning och elevuppropen har Sveriges Kvinnolobby tagit fram ett metodmaterial i sex och samlevnad utifrån ett jämställdhets- och våldsförebyggande perspektiv som är tydligt förankrat i skolans värdegrund.

Skolans värdegrund och demokratiuppdrag

Nedan följer utdrag ur de många delar av skolans värdegrund, uppdrag, mål och ansvar som kan stärkas genom en god sex- och samlevnadsundervisning.

Läroplanen för grundskolan anger följande om skolans värdegrund:
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

Läroplanen för grundskolan anger följande om skolans uppdrag: 
”Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse för hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.”

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Alla som arbetar i skolan ska:

  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,
  • i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
  • i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Läraren ska:

  • synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor,
  • planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  •  har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Om materialet

Detta metodmaterial handlar om sex och samlevnad ur ett jämställdhetsperspektiv och ett våldsförebyggande perspektiv. Materialet är anpassat till läroplanen för grundskolan (åk 6–9) och kursplanen för samhällskunskap, men kan även anpassas till andra ämnen, åldersgrupper och sammanhang.

Materialet tar upp följande åtta teman:

  • Jämställdhet, kön och makt
  • Killar, maskulinitet och jämställdhet
  • Sex, samtycke och ömsesidighet
  • Schyssta och oschyssta relationer
  • Sexuella trakasserier
  • Sexuellt våld och grooming
  • Pornografi, prostitution och människohandel
  • Barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck

Till varje tema finns:

  • Introduktion till lektionen
  • Kopplingar till centralt innehåll i läroplanen (Lgr11)
  • Förslag till interaktiva övningar utvalda för att väcka nyfikenhet och engagemang
  • Förslag till fördjupningsuppgifter/vidare arbete
  • Litteraturtips

Fördjupningsuppgifterna kan både göras under efterföljande lektioner och/eller som hemuppgifter. I dessa får eleverna arbeta individuellt med frågor som berör temat. Det kan till exempel handla om att skriva egna reflektioner, jämförande analyser, intervjuer eller förberedelse av en presentation.

För varje övning presenteras:

  1. Syfte & mål
  2. Slideshow med bilder/instruktioner
  3. Beräknad tidsåtgång
  4. Metod
  5. Förberedelser (material, länkar till eventuellt utskriftsmaterial etc.)
  6. Instruktioner i skrift

Som lärare bestämmer du själv om du vill arbeta med materialet i sin helhet eller om du vill välja ut enstaka lektionstillfällen eller övningar. Om du väljer att endast arbeta med någon eller några av ämnena/lektionstillfällena är det önskvärt att du startar med lektion 1 om jämställdhet, kön och makt och därefter bygger på med andra ämnen. (Läs mer i avsnittet ”Så här kan du lägga upp undervisningen” i menyn till höger).

I menyn finner du även tips på ytterligare material samt stöd kring hur du kan agera om en elev börjar berätta, eller om du misstänker att en elev farit illa. Kom ihåg att du som anställd på en skola alltid har ansvar för att agera om det kommer fram att en elev farit illa, även om du inte vet exakt vad som har hänt.

Koppling till läroplan och kursplaner

Sex- och samlevnad är ett av de kunskapsområden som är ämnesövergripande. Frågor kring jämställdhet, genus, sex och relationer ingår i flera av grundskolans kurs- och ämnesplaner. I det följande beskrivs vilket stöd som finns för att arbeta med frågorna i läroplanen och kursplanen för samhällskunskap. Frågorna tas dock även upp i kursplanerna för bild, svenska, biologi, geografi, historia, religion, hem- och konsumentkunskap.

Då sex- och samlevnadsundervisningen är ett ämnesövergripande ämne är det viktigt att det tas ett helhetsgrepp om undervisningen, läs mer om Skolinspektionens rekommendationer här. I grundskolan är det rektorns ansvar att detta görs.

Ur kursplanen för samhällskunskap åk 7–9

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:

Individer och gemenskaper

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Information och kommunikation

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.

Samhällsresurser och fördelning

  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Ett FN-uppdrag 

Flera internationella överenskommelser ger stöd åt att lyfta jämställdhet i skolan, bland annat FN:s Kvinnokonvention och Handlingsplanen för kvinnors rättigheter (Beijing Platform for Action). Läs mer om Kvinnokonventionen och Handlingsplanen här.

En god sex och samlevnadsundervisning är även central i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och omfattar varje människas lika möjligheter att ha ett tillfredsställande och säkert sexualliv, friheten att besluta om barnafödande, tillgång till preventivmedel och en god hälso- och sjukvård i samband med graviditet och förlossning. SRHR innefattar även rätten att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp. Dessa rättigheter grundlades under FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 (International Conference on Population and Development, ICPD).

Agenda 2030

2015 antog FN 17 globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda år 2030. Det fjärde målet handlar om att skapa god utbildning för alla, det femte målet om jämställdhet. I beskrivningen för varje dessa mål omnämns bland annat följande:

Mål 4. God utbildning för alla
* Utrota diskriminering i utbildning

* Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer

Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt

  • Avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor.
  • Avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
  • Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
  • Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • Säkerställa tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Barnkonventionen blir lag

Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen del av svensk lagstiftning. Genom att Barnkonventionen blivit lag kan barn i högre utsträckning göra sina röster hörda. Läs mer om Barnkonventionen här. 

Så här kan du lägga upp undervisningen

Läs gärna vår checklista för sex- och samlevnadsundervisning innan du börjar.

De teman som tas upp i detta material har valts ut för att innefatta de mest centrala frågorna för att unga ska få positiva erfarenheter av sex, främja jämställdhet i relation till sex- och samlevnad och förebygga sexuellt våld.

Materialet har tagits fram som en helhet och vi rekommenderar lärare att i möjligaste mån arbeta med samtliga åtta lektionsteman. Om du vill välja ut ett eller ett par teman/lektioner att arbeta med så rekommenderar vi att alltid utgå ifrån lektion 1 om jämställdhet, kön och makt, och att därefter bygga på med andra teman.

Fördjupningsuppgifterna kan både göras under efterföljande lektioner och/eller som hemuppgifter. I dessa får eleverna arbeta individuellt med frågor som berör temat. Det kan till exempel handla om att skriva egna reflektioner, jämförande analyser, intervjuer eller förberedelse av en presentation.

Angående indelning i mindre grupper

Du som pedagog känner din klass/grupp bäst men några saker värda att beakta är följande:

Det finns fördelar både med att bedriva undervisning i könsblandade och uppdelade grupper. Att höra andras tankar, känslor och erfarenheter om olika teman kan vara viktigt för eleverna. Detta förutsätter dock ett tryggt samtalsklimat. Chansen för ett tryggt samtalsklimat ökar ofta med ett mindre elevantal, och många väljer därför att undervisa sex- och samlevnad i halvklass eller i mindre grupper. Om samtalsklimatet inte är tryggt kan det vara bättre att inleda med könsuppdelade grupper och sedan fortsätta arbetet i helklass/könsblandad grupp.

Var noga med att alla grupper, oavsett indelning, får samma information. Det är möjligt att grupperna själva kommer att hamna i olika tankegångar grundat på olikheter vad gäller förväntningar och erfarenheter, men förutsätt aldrig från början att olika grupper behöver olika information om du inte har en väldigt tydlig anledning till detta.

Kom ihåg att göra det tydligt att eleverna alltid är välkomna till dig och annan personal på skolan, att ni är kapabla och villiga att ta emot deras berättelser, samt visa var det finns hjälp utanför skolan. Här har även Elevhälsan en viktig funktion, där finns rätt personer att följa upp elevernas berättelser.

Att tänka på innan du börjar

+ Om en elev börjar berätta om utsatthet

Utgå alltid ifrån att det finns olika tankar om, och erfarenheter av, sex i rummet. Förutsätt alltid att det finns elever i rummet som är homo- bi- och heterosexuella, och elever som inte vill eller kommer att vilja ha sex. Det är också sannolikt att det sitter en eller flera elever i klassen som har erfarenheter av sexuella kränkningar eller har befunnit sig i situationer där de har haft svårt att sätta gränser.

Diskussioner kring gränssättning, kränkningar och övergrepp kan skapa rädsla, inte bara hos eleverna, utan också hos den vuxne som inleder och håller i samtalet. Det kan till exempel finnas en rädsla för att ”väcka” saker hos elever. En diskussion som leder till ökad kunskap om gränssättning, sexuella kränkningar och dess konsekvenser samt en attitydförändring hos deltagarna kan stärka en utsatt elev. Det kan också ge eleven ord för det den varit med om och därmed bidra till att den söker hjälp.

Skuld, skam och ansvar
Det är vanligt att den som blivit utsatt för sexuella kränkningar känner skam och lägger skulden på sig själv för det som hände. Det är viktigt att du som lärare är tydlig med att den som har utsatts för kränkningar aldrig bär något ansvar, oberoende av hur situationen har sett ut, hur aktiv den utsatte själv har varit eller vilka personer som varit inblandade. Poängtera att man kan behöva prata med någon utomstående om man råkat ut för något som känts obehagligt, och informera om var man kan vända sig för att få stöd.

Trygghet genom tydlighet
Eftersom ämnesområdet är laddat och åsikterna kan vara många är det viktigt att man som lärare skapar struktur och trygghet och står för vissa värderingar utan att kväva ett fritt diskussionsklimat.

Det är viktigt att du som lärare tar ställning i frågor som rör jämställdhet, sexuella trakasserier och sexuellt våld.  Kom ihåg att du alltid har stöd i skolans värdegrund som anger att skolan ska arbeta för jämställdhet och motverka såväl stereotypa roller som våld.

I arbetet med sex och samlevnadsundervisning kan det komma fram att en elev, i klassen eller på skolan, utsatts för sexualbrott eller andra kränkningar. Då är det viktigt att du som lärare förbereder dig på det genom att diskutera förhållningssätt med kollegor och genom att knyta kontakter med elevhälsan. Kom ihåg att du som anställd på en skola alltid har ansvar för att agera om det kommer fram att en elev eller någon annan ung person farit illa. Nedan finns info i korthet om hur du som lärare kan förbereda dig, och därefter följer längre information.

Inför arbetet

  • Se till att rektorn är införstådd med att, och varför, det är viktigt att ta upp dessa teman.
  • Diskutera med dina kollegor
  • Informera elevhälsan

Om en elev börjar berätta i grupp:

  • Avled diskussionen
  • Fånga upp eleven enskilt
  • Lyssna
  • Skuldbelägg inte eleven som berättar/blivit utsatt
  • Berätta för eleven om du kommer prata med någon annan om detta

Efter du fått veta om någons utsatthet:

  • Se till att ärendet hamnar hos elevhälsan
  • Beslut om kontakt med föräldrar och/eller andra instanser ska alltid tas i samarbete med elevhälsan, de kan ha information som du saknar.

Läs gärna vår checklista för sex- och samlevnadsundervisning. 

Vanliga frågor som kan vara bra att fundera på

Tuffa frågor från eleverna?
Här ger vi några förslag till svar på vanliga frågor och påståenden som du kan få från elever i diskussioner kring könsroller, jämställdhet och sex:

Fråga: Hur räknar man ut våld mot kvinnor/män när det finns ett så stort mörkertal?

Svar: Mörkertal brukar räknas ut genom att jämföra anonyma svar på enkäter med till exempel antalet officiella anmälningar. Då kan man se att många fler blivit utsatta än som anmält.

Påstående: Det är vanligt att tjejer ljuger om att de blivit våldtagna.

Svar: Inte alls vanligt, det är mycket vanligare att tjejer som utsätts inte alls anmäler på grund av att de känner sin förövare, känner rädsla, att det inte är någon idé att anmäla osv.

Påstående: Det är vanligare att killar blir slagna än tjejer.

Svar: Det stämmer, men i båda fallen är det oftast män som slår.

Fråga: Varför finns det så få skyddade boenden för män?

Svar: Män utsätts i större utsträckning för våld, men då främst från främmande person och på allmän plats. Det finns ingen uttänkt systematik i den sortens våld och därför hjälper inte just skyddade boenden.

Fråga: Alla identifierar sig inte som kvinnor eller män.

Svar: Nej det är helt sant, och för till exempel transpersoner kan könsnormerna också vara enormt jobbiga. Därför är det viktigt att ifrågasätta dem, så att alla kan känna sig fria i sina könsuttryck.

Tips på vidare läsning och material  

Tips på vidare läsning, material och stödorganisationer

Tjejjouren.se
Killfrågor.se
Ungarelationer.se
Samtyckeskultur.se
Safeselfie.se
Detborjarmedmig.nu
Alltviintepratarom.se
Hedersförtryck.se
Machofabriken
Reality Check
Locker Room Talk
Storasyster
Novahuset
Tjejzonen
Changing Attitudes
Kvinnorsrattigheter.org
Makt sex och skolan

 

 

 

 

Innehållsförteckning