En god undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är viktig för att stärka elevers förmåga att göra medvetna och ansvarsfulla val vad gäller hälsa, sex och relationer. Undervisningen erbjuder också en möjlighet att analysera normer och värderingar kring sexualitet. I en tid när skildringar av sex är fler och mer tillgängliga än någonsin är det viktigt alla elever får verktyg för att kunna reflektera kritiskt kring de budskap och bilder som de möts av.
Kunskap om hur det ojämställda samhället påverkar flickors och pojkars, kvinnors och mäns, villkor och livsutrymme är en utgångspunkt för att kunna reflektera över normer och navigera i en allt mer sexualiserad värld. Endast utifrån ett jämställdhets- och ett våldsförebyggande perspektiv kan vi skapa goda och jämlika relationer och sätt att umgås som bygger på samtycke, ömsesidighet och frihet.
Skolans värdegrund och demokratiuppdrag
Jämställdhet är ett särskilt och eget värde som skolan enligt skollagen (kap. 1 5§) ska förmedla. Nedan följer utdrag ur läroplanen för grundskolan (Lgr22) som undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer ska ske i enlighet med och bidra till att uppfylla.
Om skolans värdegrund:
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”
Om skolans uppdrag:
”Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, kvinnor och män. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.”
Skolans arbete med normer, värden och kunskap
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
- tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Alla som arbetar i skolan ska:
- medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
- i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,
- i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,
- aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
- visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, och
- i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.
Läraren ska:
- klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
- synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor,
- planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,
- uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
- har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.
- har fått kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer berör frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer. Undervisningen ska enligt läroplanerna bidra till att:
- främja elevernas hälsa och välbefinnande
- stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
- bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
- förmedla betydelsen av samtycke
- omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
- utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Pornografi är ett tema som skrevs in i läroplanerna 2022 och som alltså ska lyftas på ett kritiskt sätt i undervisningen. Läs mer om pornografi här och missa inte lektion 7 som handlar om pornografi, prostitution och människohandel.
Koppling till kurs- och ämnesplaner
Sexualitet, samtycke och relationer är ett ämnesövergripande kunskapsområde. I det följande beskrivs vilket stöd som finns för att arbeta med bland annat jämställdhet, genus, sex och relationer i läroplanen och kursplanen för samhällskunskap. Frågorna tas dock även upp i kursplanerna för bild, svenska, biologi, geografi, historia, religion, hem- och konsumentkunskap.
Utöver att sexualitet, samtycke och relationer lyfts inom olika ämnen krävs att skolan tar ett tar ett helhetsgrepp om undervisningen. I grundskolan är det rektorns ansvar att detta görs. Ta del av Skolinspektionens rekommendationer gällande detta här.
Ur kursplanen för samhällskunskap åk 7–9
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
Individer och gemenskaper
- Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Information och kommunikation
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
- Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.
Samhällsresurser och fördelning
- Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Det handlar om barns och kvinnors rättigheter
Flera internationella överenskommelser ger stöd åt att lyfta jämställdhet i skolan, bland annat FN:s Kvinnokonvention och Handlingsplanen för kvinnors rättigheter (Beijing Platform for Action). Läs mer om Kvinnokonventionen och Handlingsplanen här.
En god undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är även central i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och omfattar varje människas lika möjligheter att ha ett tillfredsställande och säkert sexualliv, friheten att besluta om barnafödande, tillgång till preventivmedel och en god hälso- och sjukvård i samband med graviditet och förlossning. SRHR innefattar även rätten att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp. Dessa rättigheter grundlades under FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 (International Conference on Population and Development, ICPD).
Agenda 2030
2015 antog FN 17 globala mål för hållbar utveckling, som ska vara uppnådda år 2030. Det fjärde målet handlar om att skapa god utbildning för alla. Det femte målet handlar om jämställdhet. I beskrivningen för dessa mål omnämns bland annat följande:
Mål 4. God utbildning för alla
- Utrota diskriminering i utbildning
- Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
- Avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor.
- Avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
- Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
- Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
- Säkerställa tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Barnkonventionen
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen del av svensk lagstiftning. Genom att Barnkonventionen blivit lag kan barn i högre utsträckning göra sina röster hörda. Läs mer om Barnkonventionen här.